Du betyder allt! :) <3
Over and Out!
/C.
fredag 10 december 2010
fredag 3 december 2010
Jag behövde en paus...
från '30dagar'...
Jag fastnade vid *Ett ögonblick*, och har fortfarande inte lossnat, tyvärr..
Ögonblicken är många, och svårt att finna just rätt för detta inlägg.
Jag återkommer dock till '30dagar', så snart som möjligt, det är ett löfte!
Nu till något helt annat.
Dagen idag har varit som en berg&dal bana..
Humöret har pendlat, otroligt mycket.
Känslosvall som heter duga.
Jag kan inte sätta finger på exakt vad som orsakat detta.
Det stör mig.
Iaf, jag saknar mitt Hjärta.
Jag hörde precis en låt som enligt mig är helt underbar, och stämmer bra in på hur jag känner för min man. Han är den bästa. <3
Lyssna och njut. :)
Jag fastnade vid *Ett ögonblick*, och har fortfarande inte lossnat, tyvärr..
Ögonblicken är många, och svårt att finna just rätt för detta inlägg.
Jag återkommer dock till '30dagar', så snart som möjligt, det är ett löfte!
Nu till något helt annat.
Dagen idag har varit som en berg&dal bana..
Humöret har pendlat, otroligt mycket.
Känslosvall som heter duga.
Jag kan inte sätta finger på exakt vad som orsakat detta.
Det stör mig.
Iaf, jag saknar mitt Hjärta.
Jag hörde precis en låt som enligt mig är helt underbar, och stämmer bra in på hur jag känner för min man. Han är den bästa. <3
Lyssna och njut. :)
If an angel came down to me
Ask what I would do differently
I would say nothing you see
I love someone truly
And If I do not see tomorrow
You know it's gonna be alright
'Cause I got my Baby
Right by my side
And if the rain ain't falling
And the sun ain't shining
It makes no difference to me
I'm right where I wanna be
And I tonight is my last,
What I gotta do,
And if tonight is my last
I wanna spend it with you
And if the sky falls down
It's gonna be alright
'Cause I got you here tonight
If I had to give all that I own
In return for the love that's grown
I will give it gladly
Cause nothing else compares
To the moments that we share
And if the rain ain't falling
And the sun ain't shining
It makes no difference to me
I'm right where I wanna be
And I tonight is my last,
What I gotta do,
And If tonight is my last
I wanna spend it with you
Only given is short time on this earth
You gotta make the moment worth
Something beautiful
Gotta give every bit of you with love
Half just won't do
And I tonight is my last,
What I gotta do,
And If tonight is my last
I wanna spend it with you
And If the sky falls down
It's gonna be alright
'Cause I got you here tonight
If an angel came down to me,
Ask what I would do differently
I would say
Nothing, you see, I love someone truly
Over and out!'
/C.
/C.
lördag 27 november 2010
Dag 7; Min bästa vän
Jag kan inte säga att jag bara har en, för då ljuger jag.
Men jag har 4 riktigt speciella människor, som alla betyder mycket, älskas högt och avgudas stort.
First up:
Men jag har 4 riktigt speciella människor, som alla betyder mycket, älskas högt och avgudas stort.
First up:
Min ÄLSKADE Kombo!
Karolina Bennedal! <3
Denna underbara människa, som alltid finns och stöttar
när livet känns antingen som bäst eller som värst.
Hon ger så mycket av sig själv.
Tyvärr ibland så mycket att hon själv hamnar i skuggan.
En bättre vän, är svårt att finna, jag tror det är omöjligt.
Underbara Kombo,
jag älskar dig nu
avgudar dig till tusen
och kommer ALLTID att finnas här för Dig!
Din lycka, är min lycka!
Flugan!
Hanna Norrbin
Vi blev 'ihop parade' när jag jobbade på Tärenäs.
Hon skulle göra sin LIA hos oss.
Vi fann varandra i stort sätt direkt, även om jag först var
väldigt skeptisk till att ha en främmande som inneboende
hos mig, och som dessutom var en tjej.
(Alla vet, att jag och tjejer oftas inte går ihop).
Men det gick smärtfritt, vi blev så tajta att vi blev varandras fruar,
därav namnet Flugan. haha.
Med Flugan, är det verkligen så,
att vi kan gå flera dagar utan att prata, men när vi väl pratar
så känns det som om det var för bara 2minuter sen.
Flugan blev kvar däruppe i Tranås, vilket är en stor sorg.
Jag hade velat ha henne nära mest hela tiden.
Hon är min lilla Fluga, och jag tänker ofta tillbaka till tiden
då vi gjorde allt ihop. 'Saknar'.
All kärlek, och respekt till min underbara Fru! <3
Sen har vi ju Magnus med.
Även fast han inte finns här längre, på vår jord,
så är han, och kommer alltid vara, en av mina bästa vänner.
Jag tänker inte glömma att skriva med Danni.
För även om vi inte ses, och pratar så som vi en gång gjort,
så betyder denna tjej fortfarande otroligt mycket för mig.
Jag tänker på henne, dagligen.
Hon fanns där, under hela uppväxten.
Vi gled ifrån varandra, fast det bara egentligen blev 2½mils avstånd.
Jag ångrar att jag inte la mer energi.
Jag ångrar att jag inte fanns där fullt ut för henne.
Men hon kommer alltid att vara en av mina bästa vänner. <3
Karolina Bennedal! <3
Denna underbara människa, som alltid finns och stöttar
när livet känns antingen som bäst eller som värst.
Hon ger så mycket av sig själv.
Tyvärr ibland så mycket att hon själv hamnar i skuggan.
En bättre vän, är svårt att finna, jag tror det är omöjligt.
Underbara Kombo,
jag älskar dig nu
avgudar dig till tusen
och kommer ALLTID att finnas här för Dig!
Din lycka, är min lycka!
Flugan!
Hanna Norrbin
Vi blev 'ihop parade' när jag jobbade på Tärenäs.
Hon skulle göra sin LIA hos oss.
Vi fann varandra i stort sätt direkt, även om jag först var
väldigt skeptisk till att ha en främmande som inneboende
hos mig, och som dessutom var en tjej.
(Alla vet, att jag och tjejer oftas inte går ihop).
Men det gick smärtfritt, vi blev så tajta att vi blev varandras fruar,
därav namnet Flugan. haha.
Med Flugan, är det verkligen så,
att vi kan gå flera dagar utan att prata, men när vi väl pratar
så känns det som om det var för bara 2minuter sen.
Flugan blev kvar däruppe i Tranås, vilket är en stor sorg.
Jag hade velat ha henne nära mest hela tiden.
Hon är min lilla Fluga, och jag tänker ofta tillbaka till tiden
då vi gjorde allt ihop. 'Saknar'.
All kärlek, och respekt till min underbara Fru! <3
Sen har vi ju Magnus med.
Även fast han inte finns här längre, på vår jord,
så är han, och kommer alltid vara, en av mina bästa vänner.
Jag tänker inte glömma att skriva med Danni.
För även om vi inte ses, och pratar så som vi en gång gjort,
så betyder denna tjej fortfarande otroligt mycket för mig.
Jag tänker på henne, dagligen.
Hon fanns där, under hela uppväxten.
Vi gled ifrån varandra, fast det bara egentligen blev 2½mils avstånd.
Jag ångrar att jag inte la mer energi.
Jag ångrar att jag inte fanns där fullt ut för henne.
Men hon kommer alltid att vara en av mina bästa vänner. <3
Over and out!
/C.
/C.
Dag 6; Min dag
Fredagen börjar med att klockan ringer, 06.30.
Usch och fy, för lilla mig, som inte alls är van vid att gå upp så tidigt.
Gick upp och satte på dagens första kaffe, dagens bästa händelse. <3
Efter att ha njutit en stund, så var det bara att börja packa in i bilen.
Väskor, hund och man. :)
Sen bar det av till Falkenberg.
Jag ska nämligen sitta häst/gårdsvakt åt en vän nu i 2veckor framöver.
Hon och hennes underbara familj har åkt på bröllopsresa till Dominikanska Republiken, vilket dom är så värda efter allt.
Väl framme i Falkenberg, så var det bara att ge hästar och får frukost, och släppa ut dom i morgonens kalla vindar.
Sen bar det av till Dodo's jobb, för att köpa olja till bilen.
Åkte och handlade lite, så jag har något att äta här nere i Falkenberg.
Efter det så blev det lunch på Mackans, köttbullar potatis och sås, gott!
Sen var det bara att åka tillbaka till gården och göra färdigt stallet, mocka, sopa, lägga upp hö och fylla på vatten.
Efter det så kände jag, (och kanske Gustaf med), att jag behövde en dusch.
Dusch, lite mat och slapp framför tvn, innan det var dags att klä på sig alla dessa varma kläder igen, för att bege sig ut och plocka in hästar, och ge dom kvälls mat.
När vi väl kommit in igen, så blev det kvällsfika, med kaffe och daimtårta.
Sen bara en massa mys framför tvn, innan det var dags att sova.
Det var min dag det. ;)
Over and out!
/C.
Usch och fy, för lilla mig, som inte alls är van vid att gå upp så tidigt.
Gick upp och satte på dagens första kaffe, dagens bästa händelse. <3
Efter att ha njutit en stund, så var det bara att börja packa in i bilen.
Väskor, hund och man. :)
Sen bar det av till Falkenberg.
Jag ska nämligen sitta häst/gårdsvakt åt en vän nu i 2veckor framöver.
Hon och hennes underbara familj har åkt på bröllopsresa till Dominikanska Republiken, vilket dom är så värda efter allt.
Väl framme i Falkenberg, så var det bara att ge hästar och får frukost, och släppa ut dom i morgonens kalla vindar.
Sen bar det av till Dodo's jobb, för att köpa olja till bilen.
Åkte och handlade lite, så jag har något att äta här nere i Falkenberg.
Efter det så blev det lunch på Mackans, köttbullar potatis och sås, gott!
Sen var det bara att åka tillbaka till gården och göra färdigt stallet, mocka, sopa, lägga upp hö och fylla på vatten.
Efter det så kände jag, (och kanske Gustaf med), att jag behövde en dusch.
Dusch, lite mat och slapp framför tvn, innan det var dags att klä på sig alla dessa varma kläder igen, för att bege sig ut och plocka in hästar, och ge dom kvälls mat.
När vi väl kommit in igen, så blev det kvällsfika, med kaffe och daimtårta.
Sen bara en massa mys framför tvn, innan det var dags att sova.
Det var min dag det. ;)
Over and out!
/C.
torsdag 25 november 2010
Skärpning!
Nu tycker jag allt att ni få stackare som läser min blogg, att ni allt får skärpa er en liten smula!
Det är sååååååå mycket ROLIGARE att blogga, om man får lite kommentarer då, och då.
Eller skriver jag så tråkigt att inte en enda läser, eller har något att säga?? :/
En tanke bara.
Over and out!
/C.
Det är sååååååå mycket ROLIGARE att blogga, om man får lite kommentarer då, och då.
Eller skriver jag så tråkigt att inte en enda läser, eller har något att säga?? :/
En tanke bara.
Over and out!
/C.
Dag 5; Min definition av Kärlek
Jag har fruktansvärt svårt att sätta finger på en så stor grej som just kärlek.
Hur jag än börjar skriva så blir det fel, i början, i mitten eller i slutet.
Jag får det inte att riktigt gå ihop.
Så jag ska erkänna, jag googlade det här.
Men det var ungefär så jag ville få fram det själv.
Kärlek är det goda beroendet. Det är att växelvis våga vara svaga och veta säkert att ingen kommer att utnyttja sitt övertag. Kärlek är att visa hur ful man är, hur komplex man är, hur vansinnigt besvärlig man är. Det är att inte säkert veta men kanske våga fråga.
Kärlek är att vänta. Det är att ha tråkigt och lida men tro på att det kan kännas annorlunda igen. Det är att prata hela nätterna och ibland är det att vara tysta hela dagarna. Det är snabba knull, det är långdragna njutningar. Det smekningar över kinden, ett inspelat program man gärna ville se. Det är att lämna en skiva pålägg. Det är snor, svett, tårar och skratt. Det är en känsla av samhörighet och förtrolighet. Det är en känsla av desperation när situationen glider en ur händerna. Det är sötma när man återigen lyckas erövra känslan.
Kärlek är sorg. Och den största glädje. Det är rädsla. Det innebär att blotta sig. Att låta någon se. Att någon vet. Sånt som man inte alltid själv vet. Det är att våga lägga sitt huvud i någons knä men det är också att hålla en hand som plötsligt är svagare än ens egen lilla spensliga. Det är att vara bräckliga ihop men det är också att äga världen ihop. Det är att bråka, skrika, skälla. Det är att ägna en hel natt åt att diskutera något som man inte ens minns varför det från början var viktigt. Det är att förlora något en smula. Det är att vinna annat så mycket mer.
Det är fantastiskt. Det är kärlek. Och det är att få finnas som en person fast man är två. Det är underbart. Det är svårslaget. Det är kärlek. Det är eftersträvansvärt. Det är skrämmande. Det är ... härligt.
Over and out!
/C.
Hur jag än börjar skriva så blir det fel, i början, i mitten eller i slutet.
Jag får det inte att riktigt gå ihop.
Så jag ska erkänna, jag googlade det här.
Men det var ungefär så jag ville få fram det själv.
Kärlek är det goda beroendet. Det är att växelvis våga vara svaga och veta säkert att ingen kommer att utnyttja sitt övertag. Kärlek är att visa hur ful man är, hur komplex man är, hur vansinnigt besvärlig man är. Det är att inte säkert veta men kanske våga fråga.
Kärlek är att vänta. Det är att ha tråkigt och lida men tro på att det kan kännas annorlunda igen. Det är att prata hela nätterna och ibland är det att vara tysta hela dagarna. Det är snabba knull, det är långdragna njutningar. Det smekningar över kinden, ett inspelat program man gärna ville se. Det är att lämna en skiva pålägg. Det är snor, svett, tårar och skratt. Det är en känsla av samhörighet och förtrolighet. Det är en känsla av desperation när situationen glider en ur händerna. Det är sötma när man återigen lyckas erövra känslan.
Kärlek är sorg. Och den största glädje. Det är rädsla. Det innebär att blotta sig. Att låta någon se. Att någon vet. Sånt som man inte alltid själv vet. Det är att våga lägga sitt huvud i någons knä men det är också att hålla en hand som plötsligt är svagare än ens egen lilla spensliga. Det är att vara bräckliga ihop men det är också att äga världen ihop. Det är att bråka, skrika, skälla. Det är att ägna en hel natt åt att diskutera något som man inte ens minns varför det från början var viktigt. Det är att förlora något en smula. Det är att vinna annat så mycket mer.
Det är fantastiskt. Det är kärlek. Och det är att få finnas som en person fast man är två. Det är underbart. Det är svårslaget. Det är kärlek. Det är eftersträvansvärt. Det är skrämmande. Det är ... härligt.
Over and out!
/C.
dag 4; Vad jag ätit idag (igår)
Kom hem ganska sent igår, och orkade inte starta dumburken, så skriver detta inlägg nu ist.
Gårdagens mat, får mig att tänka efter.
Jag äter inte speciellt mycket om dagarna, varför vet jag inte.
Det går i perioder.
Jag hoppas att jag ska få bättre aptit när jag slutat röka.
Huvudfödan om man kan kalla det så, är kaffe och cigg.
Det kändes sådär att skriva det.
Men lite mat fick jag allt i mig.
Frukost/Lunch: Kaffe, 2mackor med philladelfia och smör.
Middag/Kvällsmat: Yoggi yalla, banan mango apelsin
Ingen direkt 'superdag' på mat fronten.
Men var ju tvungen att följa utmaningen ;)
Over and out!
/C.
Gårdagens mat, får mig att tänka efter.
Jag äter inte speciellt mycket om dagarna, varför vet jag inte.
Det går i perioder.
Jag hoppas att jag ska få bättre aptit när jag slutat röka.
Huvudfödan om man kan kalla det så, är kaffe och cigg.
Det kändes sådär att skriva det.
Men lite mat fick jag allt i mig.
Frukost/Lunch: Kaffe, 2mackor med philladelfia och smör.
Middag/Kvällsmat: Yoggi yalla, banan mango apelsin
Ingen direkt 'superdag' på mat fronten.
Men var ju tvungen att följa utmaningen ;)
Over and out!
/C.
tisdag 23 november 2010
Dag 3; Mina Föräldrar
All kärlek till mina föräldrar.
Utan dom, vem vore jag då?
Min mamma, Carina, nyss fyllda 50år, jobbar som undersköterska på natten.
Hon har totalt fem stycken döttrar, inkluderat mig.
En fantastisk mamma, en fantastisk vän och stöttepelare.
Hon är den som verkligen alltid funnits där, i vått och torrt.
Kärlekskriser, sjukdomar, skolbesvär, ja YOU NAME IT!
Alltid har hon funnits vid min, och mina systrars sida.
All kärlek och respekt till mamma! <3
Pappa Bertil, snart fyllda 50år, jobbar på ett tryckeri. Exakt vad han är på jobbet det är en svår fråga. Ett tag var han tryckchef, och jag tror han är det fortfarande.
Han har iaf jobbat där sen han slutade skolan (9:an), med undantag för att han jobbade ett år som svetsare tror jag.
Pappa B, är inte min biologiska pappa, men han har funnits där sen jag var 3år gammal.
Underbara människa, han har trotts att jag och mina 2 stora systrar inte är hans egna biologiska barn, alltid behandlat oss lika.
Han och mamma har gett mig/oss 2 stycken underbara små systrar också.
All kärlek även till pappa B! <3
Mina föräldrar firade precis sin 10åriga bröllopsdag, och jag önskar dom all lycka! <3
Min biologiska pappa, han kan man skriva en hel novell om.
Men jag tänker inte ens bekymra mig att lägga den tiden på tankar om honom.
Han finns inte i mitt liv längre, det är ett val jag gjort.
Hans blod flyter i mina ådror, men det är ungefär det enda som finns kvar av honom i mitt liv.
Over and out!
/C.
Utan dom, vem vore jag då?
Min mamma, Carina, nyss fyllda 50år, jobbar som undersköterska på natten.
Hon har totalt fem stycken döttrar, inkluderat mig.
En fantastisk mamma, en fantastisk vän och stöttepelare.
Hon är den som verkligen alltid funnits där, i vått och torrt.
Kärlekskriser, sjukdomar, skolbesvär, ja YOU NAME IT!
Alltid har hon funnits vid min, och mina systrars sida.
All kärlek och respekt till mamma! <3
Pappa Bertil, snart fyllda 50år, jobbar på ett tryckeri. Exakt vad han är på jobbet det är en svår fråga. Ett tag var han tryckchef, och jag tror han är det fortfarande.
Han har iaf jobbat där sen han slutade skolan (9:an), med undantag för att han jobbade ett år som svetsare tror jag.
Pappa B, är inte min biologiska pappa, men han har funnits där sen jag var 3år gammal.
Underbara människa, han har trotts att jag och mina 2 stora systrar inte är hans egna biologiska barn, alltid behandlat oss lika.
Han och mamma har gett mig/oss 2 stycken underbara små systrar också.
All kärlek även till pappa B! <3
Mina föräldrar firade precis sin 10åriga bröllopsdag, och jag önskar dom all lycka! <3
Min biologiska pappa, han kan man skriva en hel novell om.
Men jag tänker inte ens bekymra mig att lägga den tiden på tankar om honom.
Han finns inte i mitt liv längre, det är ett val jag gjort.
Hans blod flyter i mina ådror, men det är ungefär det enda som finns kvar av honom i mitt liv.
Over and out!
/C.
måndag 22 november 2010
Dag 2; Min första kärlek
Jag har varit kär osv många gånger.
Men få gånger känt riktig kärlek.
Min första riktiga kärlek, det var Magnus Bergman.
Vi träffades en sommar, strax efter midsommar helgen, genom bekanta vänner.
Jag tillbringade som vanligt min sommar uppe i Herrljunga, på en gård.
Tjejen som jag brukade rida ut med, bjöd med mig på fest, och jag var väldigt kluven till att hänga med, men gjorde det till sist ändå.
Kicki, som tjejen heter, drog med mig till ett hus ute på landet. Där fanns hennes bröder, husets ägare och jag och Kicki.
Efter ett tag, rullar det in en bil på gårdsplan. Ur den steg två killar.
Magnus var den ena.
Kvällen var trevlig, mycket prat och skratt. Pratade mycket med Magnus.
Efter ett tag frågade han mig om vi hade vart tillsammans länge. Va? sa jag, vad menade han?
Då trodde Magnus att jag var tillsammans med Kicki's bror.
Haha, jag fick mig ett gott skratt, och han med när han insåg att det inte var så. ;)
Vi sov över där i huset, och Magnus erbjöd sig dagen efter att köra mig och Kicki hem, vilket han också gjorde. Först släppte vi av Kicki, sen hem mot gården där jag bodde. Vi pratade lite, fick en kram och en puss, bytte nummer och sa hej då.
När han sakta rullade ut från gårdsplanen, så gick tanken i huvudet, vilken underbar kille. Synd dock att han säkert inte kommer höra av sig.
Jag gick in i huset, slog på tvn. Tror knappt det gick 5minuter innan min mobil ringde.
Det var Magnus.
Pirrig i magen till tusen, svarade jag lagom generad och helt inställd på att han glömt något eller något sånt. Annars skulle han väl aldrig ringa.
Men det hade han inte. Han liksom jag, var väldigt nyfiken, och ville lära känna mig bättre. Han frågade om han fick komma tillbaka och umgås, vilket han också gjorde.
Vi tillbringade hela dagen ihop. Underbart.
Vi blev ett par. :)
Detta pågick till och från i ett par år.
Tillsammans, gjorde slut, tillsammans, gjorde slut, osv.
Vi var väldigt envisa båda två, och sen var det ju ett distans förhållande på iaf 20mil enkel väg, och bara han som hade körkort och jag pluggade.
Detta gjorde det svårt för oss att hålla ihop det.
Men aldrig att vi någon gång var ovänner.
När vi inte var ett par, så var vi varandras bästa vän. Vi kunde alltid ringa varandra, vi fanns alltid för varandra.
Så även när vi inte var ett par, så var kärleken fortfarande stark.
Vi insåg dock att vi hade det bäst som vänner, och vi gick båda vidare, var och en för sig.
Tyvärr, så fick hans liv ett hastigt slut, för lite mer än 2år sedan.
En rattfyllerist, tog hans liv ifrån oss.
Detta har tagit mig väldigt hårt, då det inte bara var min första kärlek som togs ifrån mig, utan också min bästa vän.
Jag saknar honom varje dag.
Och kärleken till honom, kommer alltid att finnas där.
Men få gånger känt riktig kärlek.
Min första riktiga kärlek, det var Magnus Bergman.
Vi träffades en sommar, strax efter midsommar helgen, genom bekanta vänner.
Jag tillbringade som vanligt min sommar uppe i Herrljunga, på en gård.
Tjejen som jag brukade rida ut med, bjöd med mig på fest, och jag var väldigt kluven till att hänga med, men gjorde det till sist ändå.
Kicki, som tjejen heter, drog med mig till ett hus ute på landet. Där fanns hennes bröder, husets ägare och jag och Kicki.
Efter ett tag, rullar det in en bil på gårdsplan. Ur den steg två killar.
Magnus var den ena.
Kvällen var trevlig, mycket prat och skratt. Pratade mycket med Magnus.
Efter ett tag frågade han mig om vi hade vart tillsammans länge. Va? sa jag, vad menade han?
Då trodde Magnus att jag var tillsammans med Kicki's bror.
Haha, jag fick mig ett gott skratt, och han med när han insåg att det inte var så. ;)
Vi sov över där i huset, och Magnus erbjöd sig dagen efter att köra mig och Kicki hem, vilket han också gjorde. Först släppte vi av Kicki, sen hem mot gården där jag bodde. Vi pratade lite, fick en kram och en puss, bytte nummer och sa hej då.
När han sakta rullade ut från gårdsplanen, så gick tanken i huvudet, vilken underbar kille. Synd dock att han säkert inte kommer höra av sig.
Jag gick in i huset, slog på tvn. Tror knappt det gick 5minuter innan min mobil ringde.
Det var Magnus.
Pirrig i magen till tusen, svarade jag lagom generad och helt inställd på att han glömt något eller något sånt. Annars skulle han väl aldrig ringa.
Men det hade han inte. Han liksom jag, var väldigt nyfiken, och ville lära känna mig bättre. Han frågade om han fick komma tillbaka och umgås, vilket han också gjorde.
Vi tillbringade hela dagen ihop. Underbart.
Vi blev ett par. :)
Detta pågick till och från i ett par år.
Tillsammans, gjorde slut, tillsammans, gjorde slut, osv.
Vi var väldigt envisa båda två, och sen var det ju ett distans förhållande på iaf 20mil enkel väg, och bara han som hade körkort och jag pluggade.
Detta gjorde det svårt för oss att hålla ihop det.
Men aldrig att vi någon gång var ovänner.
När vi inte var ett par, så var vi varandras bästa vän. Vi kunde alltid ringa varandra, vi fanns alltid för varandra.
Så även när vi inte var ett par, så var kärleken fortfarande stark.
Vi insåg dock att vi hade det bäst som vänner, och vi gick båda vidare, var och en för sig.
Tyvärr, så fick hans liv ett hastigt slut, för lite mer än 2år sedan.
En rattfyllerist, tog hans liv ifrån oss.
Detta har tagit mig väldigt hårt, då det inte bara var min första kärlek som togs ifrån mig, utan också min bästa vän.
Jag saknar honom varje dag.
Och kärleken till honom, kommer alltid att finnas där.
Magnus Bergman, min första riktiga Kärlek
Over and out!
/C.
/C.
söndag 21 november 2010
Dag 1; Presentation
Cecilia var namnet, men går under smeknamnet Cissi sen typ alltid.
Såg dagens ljus (eller vad man ska säga), 22april 1987.
Born and raised i Falkenberg, eller rättare sagt 'Skogstorp' en liten byhåla strax utanför.
Familjen består av mamma Carina och hennes man, pappa Bertil. 4st äldre systrar och 2st yngre.
Pappa Bertil kom in i bilden när jag var runt 3år, och har sen dess varit min manliga förebild.
Mina föräldrar är mina förebilder, dom ligger mig varmt om hjärtat.
Ska tillägga att det även finns en biologisk så kallad 'pappa', som jag ej har någon kontakt med efter diverse omständigheter.
Gick grundskolan i Falkenberg, för att sedan försöka mig på gymnasiet i Varberg, vilket gick sådär.
Andra året på gymnasiet blev jag drabbad av någon sjukdom som läkarna då inte kunde sätta fingret på vad det var, vilket resulterade i att jag kom efter i skolan och skulle få gå om osv, vilket ledde till att jag hoppade av.
Denna sjukdom blev senare diagnostiserat som 'Graves syndrom', även kallat 'gift struma'.
Blev för 2år sedan opererad för detta, och kommer nu äta medicin livet ut.
Men där på gymnasiet kan man säga att mitt liv i Varberg började.
Har sedan avhoppet från skolan jobbat på diverse jobb, bla som städare, industriarbetare, hästskötare m.m.
Jobbar sen ett år tillbaka som personlig assistent, vilket jag trivs ganska bra med.
Är sambo med underbara Gustaf, och bor i ett stort hus på landet, där även min älskade hund Case håller till.
Jag hoppas jag fick med det väsentliga. :)
Over and out!
/C.
Såg dagens ljus (eller vad man ska säga), 22april 1987.
Born and raised i Falkenberg, eller rättare sagt 'Skogstorp' en liten byhåla strax utanför.
Familjen består av mamma Carina och hennes man, pappa Bertil. 4st äldre systrar och 2st yngre.
Pappa Bertil kom in i bilden när jag var runt 3år, och har sen dess varit min manliga förebild.
Mina föräldrar är mina förebilder, dom ligger mig varmt om hjärtat.
Ska tillägga att det även finns en biologisk så kallad 'pappa', som jag ej har någon kontakt med efter diverse omständigheter.
Gick grundskolan i Falkenberg, för att sedan försöka mig på gymnasiet i Varberg, vilket gick sådär.
Andra året på gymnasiet blev jag drabbad av någon sjukdom som läkarna då inte kunde sätta fingret på vad det var, vilket resulterade i att jag kom efter i skolan och skulle få gå om osv, vilket ledde till att jag hoppade av.
Denna sjukdom blev senare diagnostiserat som 'Graves syndrom', även kallat 'gift struma'.
Blev för 2år sedan opererad för detta, och kommer nu äta medicin livet ut.
Men där på gymnasiet kan man säga att mitt liv i Varberg började.
Har sedan avhoppet från skolan jobbat på diverse jobb, bla som städare, industriarbetare, hästskötare m.m.
Jobbar sen ett år tillbaka som personlig assistent, vilket jag trivs ganska bra med.
Är sambo med underbara Gustaf, och bor i ett stort hus på landet, där även min älskade hund Case håller till.
Jag hoppas jag fick med det väsentliga. :)
Over and out!
/C.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
